Brahms Requiem - Linköpings symfoniorkester

Brahms Requiem. Solister: Thomas Storm baryton, Ann-Christine Larsson sopran, Akademiska kören, Domkyrkans Kammarkör. Körinstudering: Marie–Louise Beckman.

250 kr
19/11
Ryttargårdskyrkan

Läs mer om föreställningen

Ett requiem är normalt en kyrkomusikalisk tonsättning av den traditionella katolska dödsmässans text på latin. Men när Johannes Brahms bröt mot dessa konventioner kom inspirationen kom från många håll. Han visste att hans mentor Robert Schumann hade en anteckningsbok där han skrivit ner vilka projekt han planerade för framtiden. Bland annat en tysk dödsmässa, baserad på översättningar av den latinska texten,. Schumanns tragiska bortgång 1856 blev ett hårt slag för Brahms, och kanske var det då han bestämde sig för att i någon mån göra Schumanns idé till sin egen. 


 Brahms bar tankarna inom sig en tid och började skriva sin dödsmässa 1860. De två första satserna fullbordades året därpå. Den nästan sarabandliknande sorgmarschen i andra satsens huvuddel härstammar emellertid från en icke bevarad sonat i d-moll för två pianon som han arbetade med redan 1854. Kanske hade Brahms tänkt nöja sig med dessa båda satser, men när hans mor vid 76 års ålder avled den 2 februari 1865, kände han behov av att lägga till ytterligare musik. 
 Den första december 1867 uruppfördes de första två satserna i Wien, men den i huvudsak katolska publiken ställde sig helt oförstående. På långfredagen (10 april) 1868 framfördes alla de då skrivna satserna i Bremens domkyrka med så stor framgång att man gav dem i repris ett par veckor senare. Såväl Brahms far som Robert Schumanns änka Clara var närvarande. Clara har i ett brev skrivit hur tagen hon blev av musiken. ”När jag såg Johannes, med taktstaven i handen, kunde jag inte låta bli att tänka på min käre Roberts profetia: ’När han rör sin magiska stav över de förenade krafterna i kör och orkester, garanteras vi en mirakulös insikt i själens hemligheter.’ Och idag fullbordades profetian.” Efter framförandet hölls en supé i Ratskeller där den lokale organisten och dirigenten Reinthaler ”hyllade Brahms i ett tal för Johannes som så rörde mig att jag brast i tårar”.

 
 Att Brahms inte använt den vanliga latinska texten till dödsmässan, och inte ens en översättning av den, hänger ihop med att han var protestant och inte alls särskilt religiös. Men få stora körverk är skrivna så att texten bärs fram lika tydligt som i Ein deutsches Requiem. Det blev ett mastodontverk, men samtidigt ett mycket privat och innerligt verk.
 

Praktisk information

Biljettkassan öppen: 
Insläpp: 17.30
Längd: Cirka 90 minuter
Paus: Ja
Lokal: Ryttargårdskyrkan 


OBS!
Garderob:
Ytterkläder får ej tas med in på konserten.
Rök- och pyrotekniska effekter: kan förekomma under denna föreställning
Tid/Konsertlängd: De tider som anges är endast cirkatider. Exakt sluttid kan inte garanteras.
Med reservation för ändringar.

Tillgänglighet


Konsistoriegatan 7
582 22 Linköping
info@konsertkongress.se